Fastställande

Kursen är inrättad 2007-08-31. Denna kursplan är fastställd 2007-08-31 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen. Kursplanen gäller från 2007-08-31.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om skolbiblioteket som en pedagogisk resurs i skolutvecklingen. Vidare syftar kursen till att kursdeltagarna utvecklar kompetens att driva skolbibliotekets olika verksamheter.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs samt sidoämne inom lärarutbildningen.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna
• redogöra för skolbibliotekets pedagogiska, biblioteksmässiga och kulturförmedlande verksamheter
• kunna planera för utvecklingen av skolbibliotekets pedagogiska, biblioteksmässiga och kulturförmedlande verksamheter
• beskriva rollen som samtalspartner för kollegor avseende skolbibliotekets pedagogiska roll

Formerna för bedömning av studenternas studieprestationer

Examination sker genom kortare skriftliga uppgifter där kunskaper om skolbibliotekets pedagogiska, biblioteksmässiga och kulturförmedlande verksamheter bedöms. Förmågan att utveckla skolbibliotekets specifika verksamheter inom de litteratur- och IKT- pedagogiska fälten och bedöms genom att kursdeltagarna redovisar planer för dessa verksamheter. I ett individuellt utvecklingsarbete bedöms också kunskapen om skolbibliotekariens roll som samtalspartner för kollegor.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll och kursens delkurser/moment

Kursen behandlar teorier om lärande och skolutveckling i anknytning till lärmiljön i skolbiblioteket. Informationssökning och lärande problematiseras liksom begreppet informationskompetens. Skolbibliotekariens uppgift som pedagogisk handledare och lärare i informationssökning och informationsvärdering behandlas också. Vidare belyses skolbibliotekariens arbete med mediesamlingarna, de pedagogiska såväl som de administrativa. Skolbiblioteket som kulturskapande lärmiljö betonas.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar och grupparbeten i olika former, litteraturseminerier, studiebesök och nätburen kommunikation, samtal och presentationer, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Litteratur och övriga läromedel

Hela kursen
Alexandersson, Mikael & Limberg, Louise (2004), Textflytt och sökslump. Informationssökning via skolbibliotek. Stockholm. MSU. (30s)

Amborn, Helen & Hansson, Jan (1998), Läsglädje i skolan. En bok om litteraturundervisning tillsamman med slukarålderns barn. Stockholm. En bok för alla. (94 s)

Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. www.skolutveckling.se 2003 (15 s)

Chambers, Aidan (1998), Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm. Rabén & Sjögren. (170 s)

Eliasson, Anette (1999), Det öppna lärorummet som grogrund för kunskapande. Stockholm. Skolverket. (95 s)

Hasselrot, Titti & Sundin Beck, Ulla (2002), Viljan att lära. Om drivkrafter och skolbibliotekets möjligheter. Lund. Bibliotekstjänst. (135 s)

Limberg, Louise (2002), Skolbibliotekets pedagogiska roll – en kunskapsöversikt. Stockholm. Skolverket. (101 s)

Limberg, Louise, Frances Hultgren & Jarneving, Bo (2002), Informationssökning och lärande – en forskningsöversikt. Stockholm. Skolverket. (150 s)

Läslust & lättläst. Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten. Lund. BTJ 2003 (valda delar 100 s

Lpo/Lpf 94 www.skolverket.se

Skolbiblioteket i fortsatt medvind. Fler idéer och modeller. Artiklar ur Barn & Kultur 1994 - 2002./2002. Lund. Bibliotekstjänst. (184 s)

Nilsson, Monica, Informationsfärdighet i skolan. Skolbiblioteket som pedagogisk resurs. Lund BTJ 2003 (150 s)

Linderoth, Jonas (red) (2002), Utmaningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm. Prisma. (valda delar 100 s)

Populärkulturen och skolan. Lund Studentlitteratur 2000 (100 s)

På tal om böcker. Om bokprat och boksamtal i skola och bibliotek. (2005). Lund. Bibliotekstjänst (120 s)

Säljö, Roger (2000), Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm. Prisma. (250 s)

Sök för att lära.(2004) Om lärande , informationssökning och bibliotek. Lund. Bibliotekstjänst (150s)

Todd, Ross (2001), Transitions for preferred future of school libraries.
www.iasl-slo.org/virtualpaper2001.htm

Unesco (2000), Skolbiblioteksmanifestet. Stockholm. Svenska Unescorådet. (4 s)

Ögland, Malin (2002), Skolans bibliotek. Om att utveckla samarbetet mellan skolbibliotek och arbetslag. Stockholm. Statens kulturråd. (43 s)


Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Ett genusperspektiv läggs kontinuerligt på kursen, på skolbiblioteket i allmänhet som en bekönad miljö, på flickors och pojkars olika strategier i skolan, på arbetet med datorer och läsning som också uppfattas som könsmärkta. Informationssökning med datorer och läsning behandlas med genusperspektiv på många ställen i kuslitteraturen.
Etnicitetsperspektivet framträder tydligast i moment som behandlar läsning och lässtimulerande aktiviteter och behandlas på många ställen i kurslitteraturen.

Miljöperspektivet behandlas bl a i samband med lokal- och utrustningsfrågor.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.