Utskrift ur Malmö högskola webbplats www.mah.se

KURSPLAN

Litteraturvetenskap: produktion, 30 högskolepoäng

Literature: Production


Fastställande

Kursen är inrättad 2007-03-09. Denna kursplan är fastställd 2007-03-09 av Utbildningsnämnden vid Konst, kultur och kommunikation. Kursplanen gäller från 2007-08-31.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen är obligatorisk i kandidatexamen i litteraturvetenskap. Kursen ges inom ramen för programmet Kultur och medier med inriktning mot litteraturvetenskap och ges även som fristående kurs.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet samt Engelska B.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten:

• kunna redogöra för de viktigaste dragen och epokerna i den litterära produktionens historiska utveckling. (1)
• kunna beskriva och diskutera relationen mellan kulturella, samhälleliga och teknologiska förändringar ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv. (2)
• kunna identifiera och analysera de huvudsakliga karaktäristika som kännetecknar samtida litterär produktion inom ramen för kultur- och medieindustrin. (3)
• kunna analysera och tolka litterära texter och fenomen. (4)
• kunna utföra en mindre kartläggning av lokal litteraturproduktion. (5)
• kunna genomföra en intervju och syntetisera den i skrift. (6)
• genomföra ett självständigt resonerande skriftligt arbete, där konkreta exempel i form av texter och samtida litterära företeelser sätts i relation till litteraturvetenskapliga teorier. (7)
• kunna formulera ett gemensamt arbetsmål inom ramen för en mindre grupp och samarbeta kring detta. (8)
• planera och genomföra ett eget och gemensamt arbete inom ramen för en given tidsfrist. (9)

Malmö högskolas perspektiv

Genusperspektivet kommer in som en västenlig del av problematiseringen av makt i förhållande till litterär produktion. Migrations- och etnicitetsperspektivet är en viktig del av diskussionen både kring den litterär produktionens historiska utveckling och ifråga om spänningsfältet mellan lokal och global litteraturproduktion i den samtida kultur- och medieindustrin.

Formerna för bedömning av studenternas studieprestationer

• Lärandemål 1 och 2 examineras genom en individuell sammanställning av teoretisk litteratur och textanalyser inom ramen för delkurs I: ”Den litterära produktionens historiska utveckling”.
• Lärandemål 3 och 5 enligt ovan examineras genom de sammanställningar studenterna i grupp gör av kartläggning, faktainsamling och intervjuer inom ramen för delkurs II: ”Den litterära produktionen i kultur- och medieindustrin”
• Lärandemål 7 examineras under delkurs III ”Litterär produktion: analys och reflektion” genom individuella text som studenten i slutet av terminen skriver, med utgångspunkt i den kontinuerliga individuella loggboken samt med utgångspunkt i de individuella och gemensamma sammanställningar som gjorts inom ramen för delkurs I och II.
• Lärandemål 4 examineras såväl genom slutsammanställningen inom ramen för delkurs I som genom den individuella text som skrivs inom ramen för delkurs III.
• Lärandemål 8 och 9 examineras genom reflektioner över det gemensamma projektarbetet kring kartläggning av lokal litterär produktion som görs inom ramen för delkurs II. Det examineras vidare genom inlämning av en gemensam tids- och projektplan samt genom en slutlig självreflektion och en ”peer review” bedömning av samtliga projektmedarbetares arbetsinsatser. Här är antalet provtillfällen begränsade – om studenten inte deltagit i det gemensamma projektarbetet eller inte erhåller godkända betygsgrader, utgörs nästa provtillfälle av deltagande i det gemensamma projektarbetet nästa gång kursen ges.
• Lärandemål 6 slutligen examineras genom den skriftliga syntes av en intervju med en lokal kulturproducent som genomförs inom ramen för kartläggningen av lokal litterär produktion.

Kompletterande ECTS-betyg ges enligt följande kriterier:
A. Excellent :utmärkt: hög grad av kreativitet samt av analytisk och gestaltande förmåga.
B. Very Good: mycket bra: visar god analytisk och gestaltande förmåga.
C. Good: bra: arbetet är ambitiöst och väl genomarbetat.
D. Satisfactory: tillfredsställande: möter kraven på ett bra sätt
E. Sufficient: tillräckligt: resultatet uppfyller minimikriterierna
FX. Fail: otillräckligt: mer arbete krävs innan poäng kan ges
F. Fail: otillräckligt: avsevärt mer arbete krävs

Innehåll och kursens delkurser/moment

Kursen fokuserar på den litterära produktionens historiska utveckling fram till och med samtidens kultur- och medieindustrier, samt på samspelet mellan kulturella och samhälleliga och teknologiska förändringar ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv. Inom ramen för kursen genomförs en kartläggning av lokal litterär produktion, och en intervju med en lokal litteraturproducent, sedd i relation till denna historiska utveckling och till detta samspel. Historiska och samtida litterära texter och fenomen analyseras och tolkas i förhållande till dessa frågeställningar.
Kursen delas in i följande delkurser:
I Den litterära produktionens historiska utveckling (8 hp)
II Den littererära produktionen i kultur- och medieindustrin (8 hp)
III Litterär produktion: analys och reflektion (8 hp)
IV Den journalistiska intervjun (2 hp)
V Projektarbete: planering och samarbete (4 hp)

Arbetsformer

Under kursen ges tematiska föreläsningar och seminarier i anslutning till frågeställningarna i delkurs I och II, liksom föreläsningar om textanalys och intervjuteknik. Ett projektarbete som kartlägger samtida lokal litterär produktion genomförs i grupp. Inom ramen för detta projektarbete genomförs en intervju med en lokal litteraturproducent. Studenten för en individuell loggbok under hela kursen, som innehåller analyser och tolkningar av litterära texter och fenomen i relation till litteraturvetenskaplig teori, samt reflektioner över det gemensamma projektarbetet. Denna loggbok lämnas in kontinuerligt. Längre individuella och gemensamma sammanställningar och texter produceras också, till stor del på basis av dessa loggböcker. Studenterna arbetar även kontinuerligt i basgrupper/projekgrupper.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.
Det är möjligt att begära ut betyg enligt ECTS.

Litteratur och övriga läromedel

Hela kursen
Höstterminen 2007
Bergsten, Staffan och Lars Elleström, Litteraturhistoriens grundbegrepp, 2 uppl. Lund (2004)
Elleström, Lars, Lyrikanalys. En introduktion, Lund (1999)
Holmberg, Claes-Göran och Anders Ohlsson, Epikanalys. En introduktion, Lund (1999)
Sjöberg, Birthe, Dramatikanalys. En introduktion, Lund (1999)
Hägg, Göran, Den svenska litteraturhistorien, Stockholm (1996 el. senare)
Hägg, Göran, Världens litteraturhistoria, Stockholm (2000 el. senare)
Alternativ litteraturhistoria:
Algulin, Ingemar och Bernt Olsson, Litteraturens historia i Sverige, Stockholm (1990 el. senare)
Algulin, Ingemar och Bernt Olsson, Litteraturens historia i världen, Stockholm (1987 el. senare)
Hansén Stig och Thor Clas, Intervjua - En grundbok för media, Ordfront förlag,
Larsson Sören, Berättande journalistik, Natur och Kultur,
Rosenberg Göran, Tankar om journalistik, PAN,

Referenslitteratur:

Bjerck Hagen, Erik, Vad är litteraturvetenskap?, Stockholm (2005)
Ankarcrona, Anita, Makt och minne. En historia om boken, Stockholm (1996)
Finkelstein, David, An Introduction to Book History, New York/London (2005)

Övrigt:

Horace Engdahl, ”Högkultur som subkultur” (1996) (kop.)
Magnus Persson, Kampen om högt och lågt, Stockholm/Stehag (2002) (utdrag, kop.)
Kettle, Arnold, ”Från Hamlet till Lear”, i Marxistiska litteraturanalyser, Stockholm (1970) (kop.)
Terry Lovell, ”Kapitalismen och romanen”, i Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle, red Furuland och Svedjedal (1997), s. 224-250
Nilsson, Magnus, Arbetarlitteratur, Lund (2006) (utdrag, kop.)
Watt, Ian, The Rise of the Novel, (1957/2000) (utdrag, kop.)

Skönlitteratur

OBS! Nedanstående litteraturlista är en bruttolista. Endast de verk som markerats med * kommer att behandlas under terminen

Huvudantologi (TSS):
Texter från Sapfo till Strindberg, red. Claésson, Fyhr, Hansson, Studentlitteratur 2006

Övrig skönlitteratur:

Aristofanes, Lysistrate (411 f.Kr.)
Austen, Jane, Stolthet och fördom (1813)
Auster, Paul, New York-trilogin (1985-86)
* Bakhtiari, Kalla det vad fan du vill (2005)
Balzac, Förlorade illusioner (1:a delen) (1837-39)
* Boye, Karin, dikter (kop.)
Calvino, Italo, Om en vinternatt en resande (1979)
* Defoe, Daniel, Robinson Crusoe (1719)
* Ekelöf, Gunnar, dikter (kop.)
Ekman, Kerstin, Häxringarna (1974)
*Eliot, T S, Det öde landet (utdrag, kop.)
Enquist, Legionärerna (1968)
* Euripides, Medea (431 f.Kr.)
Flygt, Torbjörn, Underdog (2001)
*Frostenson, Katarina, dikter (kop.)
Goethe, Den unge Werthers lidande (1774) och Faust (inledningen) (1808, 1832)
Høeg, Berättelser om natten (1990)
* Jäderlund, Ann, dikter (kop)
* Lagerkvist, Pär, dikter (kop.)
* Lagerlöf, Selma, ur Gösta Berlings saga (1891) (kop.)
* Lindqvist, Sven, Myten om Wu Tao-Tzu (1967)
* Läckberg, Camilla, valfri deckare (2003 el. senare)
Marklund, Liza, Sprängaren (1998)
* Martinsson, Moa, Mor gifter sig (1936)
Molière, Tartuffe (1664-69)
*Palm, Anna-Karin, Faunen, (1991) (slut i bokhandeln, 24 ex. finns på bibliotek i Malmö-Lund, eller sök på antikvariat)
*Perkins Gilman, Charlotte, ”Den gula tapeten” (1892) (kop.)
* Shakespeare, William, Othello (c. 1604)
Shakespeare, William, Hamlet (1603/04, 1623) Macbeth (1606)
Sofokles, Konung Oidipus
Solanas, Valerie, SCUM Manifest (Society for Cutting Up Men) (1967)
* Sonnevi, Göran, dikter (kop.)
*Strindberg, August, Ett drömspel (1902)
Strindberg, August, Röda rummet (1879), Fröken Julie (1888)
* Södergran, Edith, dikter (kop.)
* Thorvall, Kerstin, Det mest förbjudna (1976)
* Voltaire, Candide (1759)
Wollstonecraft Shelley, Mary, Frankenstein (1818)
* Woolf, Virginia, Mot fyren (1927)
* Zola, Émile, Thérèse Raquin (1867)
* Åkesson, Sonja, dikter (kop.)

Kursvärdering

Efter varje delkursmoment görs en skriftlig eller muntlig kursutvärdering, vilken värderar delkursen i förhållande till kursens övergripande lärandemål. I slutet av kursen görs en skriftlig kursutvärdering med fokus på kursen som helhet i förhållande till lärandemålen. En sammanställning av delkursutvärderingarna och värderingen av helheten, tillsammans med lärarnas kommentarer och reflektioner, presenteras för samtliga studenter och arkiveras.