Fastställande

Kursen är inrättad 2007-05-30. Denna kursplan är fastställd 2007-05-30 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen. Kursplanen gäller från 2007-08-31.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska bredda och fördjupa sina kunskaper om Förintelsen och skaffa sig insikter om Sveriges agerande under andra världskriget med speciellt fokus på relationen till Förintelsen. Kursen syftar också till att studenterna ska skaffa sig kännedom om Förintelsens historiografi, svenska och internationella debatter om och tolkningar av Förintelsen i ett historiskt perspektiv.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Delkurs 1: Sverige och Förintelsen – en introduktion, 7.5 högskolepoäng
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:
• sammanfatta och skissera huvuddragen i Förintelsens historia
• ta ställning till Sveriges agerande under andra världskriget och i relation till Förintelsen.

Delkurs 2: Sverige och Förintelsen – debatter, tolkningar och perspektiv på Förintelsen i en svensk och internationell kontext, 7.5 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

• urskilja och formulera sig om historiografiska skeenden och debatter om Förintelsen i såväl svensk som internationell kontext i ett historiskt perspektiv
• diskutera olika tolkningar av och perspektiv på Förintelsen
• redogöra för vad genusanalyser tillför kunskapen om Förintelsen
• visa förmåga att skriva självständiga, argumenterande och reflekterande texter
• kritiskt granska, kommentera och formulera sig om andra studenters texter.

Formerna för bedömning av studenternas studieprestationer

I examinationen av delkurs 1 ingår att självständigt reflektera och diskutera innehållet i den lästa litteraturen. Examinationen sker vidare genom en individuell skriftlig hemtentamen, där uppnådda kunskaper och förmågan att analytiskt problematisera den lästa litteraturen prövas. I delkurs 2 består examinationen av ett skriftligt arbete utifrån en valfri bok, där uppnådda kunskaper om olika perspektiv på Förintelsen prövas. Arbetet, som författas enskilt eller i grupp, ventileras vid ett seminarium med utsedd opponent. God språkbehandling och presentationsform krävs vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll och kursens delkurser/moment

Kursen består av två delkurser:

Delkurs 1: Sverige och Förintelsen – en introduktion, 7.5 högskolepoäng
I delkursen studeras Förintelsen i ett historiskt perspektiv med särskilt fokus på Sveriges agerande under andra världskriget. Genom läsning och analys av primära källor och sekundär litteratur undersöks och diskuteras frågan om Sverige som aktör bidrog till Förintelsen.

Delkurs 2: Sverige och Förintelsen – debatter, tolkningar och perspektiv på Förintelsen i en svensk och internationell kontext, 7.5 högskolepoäng

Delkursen ger en introduktion till historiografiska och aktuella debatter såväl inom internationell och svensk forskning som i det omgivande samhället rörande olika perspektiv på och tolkningar av Förintelsen. Nutida förhållanden jämförs med förkrigstidens och en diskussion förs om huruvida dessa och det kollektiva/sociala minnet av Förintelsen kan spela en roll för dagens debatt om den nationella självbilden i Sverige, och för flyktingmottagning, synen på flyktingar, antisemitism och främlingsfientlighet. Särskild tonvikt läggs på genusperspektivet. I delkursen tillämpar studenterna sina kunskaper om olika perspektiv på Förintelsen i ett skriftligt arbete utifrån en valfri bok.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, muntliga och skriftliga presentationer av studenter, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. I delkurs 2 presenterar studenterna enskilt eller i grupp ett skriftligt arbete som seminariebehandlas

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Litteratur och övriga läromedel

Hela kursen
Delkurs 1: Sverige och Förintelsen – en introduktion, 7.5 högskolepoäng
Dwork, Deborah, & van Pelt, Robert Jan (2002), Holocaust. A History. New York: Norton. (ca 390 s)

Johansson, Alf W (2006), Den nazistiska utmaningen. Aspekter på andra världskriget. 6:e uppl. Stockholm: Prisma, (ca 150 s)

Levine, Paul A (1996), From indifference to activism. Swedish diplomacy and the Holocaust, 1938–1944. Uppsala. (ca 280 s)

Ofer, Dalia & Weitzman, Lenore J (1998), Women in the Holocaust, Yale University Press, New Haven & London. (ca 100 s)

Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias (2005), Sverige och Förintelsen. Debatt och dokument om Europas judar 1933–1945. 3:e uppl. Stockholm. (ca 200 s)

Delkurs 2: Sverige och Förintelsen – debatter, tolkningar och perspektiv på Förintelsen i en svensk och internationell kontext, 7.5 poäng
Bauer, Yehuda (2001), Förintelsen i perspektiv, Stockholm: Natur och kultur. (ca 200s)

Bloxham, Donald & Kushner, Tony (2005), The Holocaust. Critical Historical Approaches, Manchester University Press. (ca 200 s)

Ofer, Dalia & Weitzman, Lenore J (1998), Women in the Holocaust, Yale University Press, New Haven & London. (ca 200 s)
Ekman, Stig (red) (2001), Om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och förintelsen. En forskningsöversikt, Stockholm: Vetenskapsrådet. (227 s)

Aktuella artiklar i kompendium ca 100 sidor
Härtill valfri bok i samråd med kursledaren

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Genusperspektivet behandlas genomgående inom kursen i såväl föreläsningar som litteratur, vilket framgår av kursplanen och den valda kurslitteraturen. Det är viktigt att integrera genusperspektiv i undervisningen, men även genom att konkret använda böcker skrivna av både män och kvinnor. Tyvärr har det inte varit möjligt att använda någon svensk litteratur författad av en kvinna eller med ett genusperspektiv, eftersom det i skrivande stund inte existerar någon sådan relevant litteratur på svenska. Genusperspektivet finns dock företrätt i Dwork, Deborah, & van Pelt, Robert Jan, Holocaust. A History. Norton, New York 2002. Boken har även en kvinnlig huvudredaktör. I delkurs två är könsfördelningen mellan kurslitteraturförfattarna mer jämn och där föreligger även en bok med genus i titeln. Ett uttalat mål som formulerats i kursplanen är även att studenterna efter genomgången kurs ska kunna redogöra för vad genusanalyser tillför vår kunskap om Förintelsen. Detta är något som kommer att diskuteras och problematiseras genom hela kursen.

Etnicitetsperpektivet har en självklar tillämplighet och betydelse inom kursen. Det är tämligen omöjligt att diskutera Förintelsen i ett historiskt perspektiv och Sveriges agerande under andra världskriget utan att resonera kring och problematisera begreppen etnicitet, etnisk identitet och etniska relationer. Vi kommer på delkurs 2 att jämföra nutida förhållanden med förkrigstidens och en diskussion förs om huruvida dessa och det kollektiva/sociala minnet av Förintelsen kan spela en roll för dagens debatt om den nationella självbilden i Sverige, och för flyktingmottagning, synen på flyktingar, antisemitism och främlingsfientlighet. Etnicitetsperspektivet genomsyrar således hela tio poängs kursen.

Det blir svårt att diskutera milöperspektivet på denna kurs. Vi kommer att diskutera etiska och moraliska frågor på kursen, men genom att jämföra vad som hände under Förintelsen och vår förståelse av denna händelse, med förvisso viktiga ekologiska frågor, finns en risk att Förintelsen relativiseras, vilket inte bör ske.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.