Fastställande

Kursen är inrättad 2006-01-13. Denna kursplan är fastställd 2007-08-14 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen. Kursplanen gäller från 2007-08-31.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla insikter om hur heteronormativitet på olika sätt formuleras i samhället. Vidare syftar kursen till att studenterna ska skaffa sig ett historiskt perspektiv på homosexualitet och homofobi, och utveckla kunskaper om uttryck för heteronormativitet i olika medier och populärkultur samt betydelsen av dessa uttryck för individers livssituation.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Delkurs 1: Homosexualitet i ett förändringsperspektiv, 7,5 högskolepoäng
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
• identifiera den historiska framväxten av kategorierna heterosexualitet och homosexualitet samt om några olika förklaringsmodeller för sexuell identitet
• analysera hur heteronormativitet genomsyrar sociala verksamheter och samhälleliga institutioner, som t.ex. idrott, skola och kyrka
• sammanfatta förändrad lagstiftning
• reflektera över individers livssituation och gruppers agerande

Delkurs 2: Heteronormativitet i medier och populärkultur, 7,5 högskolepoäng
Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
• använda begreppet heteronormativitet
• kritiskt granska och ta ställning till olika uttryck för homofobi
• analysera medier och populärkultur utifrån begreppet heteronormativitet

Formerna för bedömning av studenternas prestationer
Delkurs 1
Delkursen examineras dels genom seminarium där valbar litteratur diskuteras, dels genom en individuell skriftlig hemtentamen, där uppnådda kunskaper och den teoretiska förståelsen prövas.

Delkurs 2
Delkursen examineras genom ett skriftligt arbete samt en muntlig redovisning innehållande en analys av t.ex. film, tv-program, barn- eller ungdomslitteratur eller skönlitteratur. God språkbehandling och presentationsform krävs vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Formerna för bedömning av studenternas studieprestationer

Delkurs 1
Delkursen examineras dels genom seminarium där valbar litteratur diskuteras, dels genom en individuell skriftlig hemtentamen, där uppnådda kunskaper och den teoretiska förståelsen prövas.

Delkurs 2
Delkursen examineras genom ett skriftligt arbete samt en muntlig redovisning innehållande en analys av t.ex. film, tv-program, barn- eller ungdomslitteratur eller skönlitteratur. God språkbehandling och presentationsform krävs vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll och kursens delkurser/moment

Delkurs 1
I delkursen uppmärksammas olika förklaringar till sexuell identitet, såsom essentialism och social konstruktion. Ett historiskt perspektiv, som både innehåller normer och kategoriseringar, belyser hur synen på homosexualitet och heterosexualitet har förändrats i ett historiskt perspektiv. Begreppet hatbrott samt homofobi inom idrott, skola och kyrka berörs. Exempel på individers livsberättelser och på organisationers agerande hämtas framförallt från 1950-talet till idag.

Delkurs 2
Utvecklingen av queerteori och innebörden i ett heteronormativt synsätt studeras. Vardagligt material i populärkulturen och medier analyseras utifrån heteronormativitet och homofobi. Examinationen består av ett skriftligt arbete samt en muntlig redovisning på ett seminarium innehållande en analys av t.ex. film, tv-program, barn/ungdomslitteratur eller skönlitteratur.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och muntliga presentationer av studenter, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Litteratur och övriga läromedel

Hela kursen
Delkurs 1:
Obligatorisk litteratur
Axelsson, Jenny (2005), ”Idrotten och dess diskriminering på grund av sexuell läggning”. Svensk idrottsforskning, (14):3, s. 64–67 (4 s.)
Fasting, Kari (1999), ”Homofobi, kvinnor och elitidrott”. Svensk idrottsforskning, 8 (4), s. 40–45 (6 s.)
Fritzon, Ulrica (2000), ”Med Gud in i rädslan: om pastoral hållning inför homofobi”. I: Reimers, Eva & Lindström, Susanne (red.), Blott i det öppna, Stockholm:Verbum, s. 145–161 (17 s.)
Gustavsson, Malena, ”Till tygellöst leverne – En bisexuell kritik av tvåsamhetens hegemoni”. Lambda Nordica 2001:1–2, s. 12–25 (24 s.)
Haansbaek, Thomas, – som en kamel med två pucklar: Om homosexuella invandrare i Sverige. Statens folkhälsoinstitut, rapport nr 2002:3 (45 s.)
Holm, Christina, Osbeck, Ann-Sofi & Inga, Wernersson (2003), Kränkningar i skolan. Rapport 5, Göteborgs universitet. Centrum för värdegrundsstudier (ca 20 s.)
Kulick, Don (1996), ”Queer theory: vad är det och vad är det bra för?”. Lambda Nordica, 3–4 (2), s. 5–22 (18 s.)
Laskar, Pia (1996), ”Queer teori och feminismen: beröringspunkter och spänningar”. Lambda Nordica, 3–4 (2), s. 67–80 (14 s.)
Liliequist, Jonas (1995), ”Staten och ’sodomiten’. Tystnaden kring homosexuella handlingar i 1600- och 1700-talets Sverige”. Lambda Nordica, 1–2, s. 9–31 (23 s.)
Rydström, Jens (2004), ”Från fula gubbar till goda föräldrar – synen på sexualitet och genus i lagstiftning och debatt 1944–2004”, I: Olsson, Anna Clara & Olsson, Caroline (red.), I den akademiska garderoben. Atlas, s. 37–65 (28 s.)
Rydström, Jens (2003), ”Subkultur och sundskultur. Mötesplatser för homosexuella män i Malmö 1911–1949”. I: Martinsdotter, Kerstin (red.), Med Malmö i minnet. Malmö stadsarkiv 100 år. Malmö, s. 167–179 (13 s.)
Seppänen, Manu (red.), Kärlekens pris: en antologi om homofobi och heteronormativitet.
Atlas/Forum för levande historia/HomO-homoombudsmannen, Stockholm 2005 (276 s.)
Tiby, Eva (2003), ”Hatbrott – mot vad?”. Ord och Bild 4–5, s. 57–60 (4 s.)
Tystnadens tyranni – om heterosexualiteten som norm och homofobi i skolan. HomO, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, januari (12 s.)
SOU 2001:10, Barn i homosexuella familjer (ca 50 s.)
Sundberg, Stina, ”Vi ropade ’daghem åt alla!’ Men aldrig förstärktes våra led med heterofila röster som ropade slagord för vår kamp”. I: Lena Olsson (red.), Kärlek, makt och systerskap. 30 år av kvinnokamp. Göteborgs stadsmuseum, s. 38–43 (6 s.)
Österberg, Eva (1996), ”Den synliga och osynliga synden. Sexualitet i norm och verklighet under 1600- och 1700-talet”, Lambda Nordica,, s. 57–70 (14 s.)

Härtill valbar skönlitterär ungdomsbok, ca 150 sidor

Valbar litteratur – om individers situation och gruppers agerande:
Andreasson, Martin (2000), Homo i folkhemmet. Homo- och Bisexuella i Sverige 1950–2000. Göteborg: Anamma (301 s.)
Borgström, Eva (2002), Makalösa kvinnor. Könsöverskridare i myt och verklighet. Alfabeta Anamma, Göteborg (284 s.)

Här har du mitt liv – skildringar vid sidan om normen. Tolv berättelser av homosexuella, bisexuella och transpersoner. Arbetets museum, Norrköping, 2005 (129 s.)
Lindholm, Margareta & Nilsson, Arne (2002), En annan stad. Kvinnligt och manligt homoliv 1950– 1980. Alfabeta Anamma, Stockholm (300 s.)
Lunddahl, Pia (1998), Lesbisk idetitet, Stockholm:Carlssons, (245 s)
Nilsson, Arne (1998), Såna & riktiga karlar: Om manlig homosexualitet decennierna kring andra världskriget. Göteborg (245 s.)
Nilsson, Arne (2005), ”Såna” på Amerikabåtarna. De svenska Amerikabåtarna som manliga homomiljöer. Stockholm: Normal (215 s.)
Norrhem, Svante (2001), Den hotfulla kärleken: Homosexualitet och vanlighetens betydelse. Stockholm: Carlssons (256 s.)
Rosenberg, Tiina (2006), L-ordet. Vart tog alla lesbiska vägen? Stockholm: Normal, (184 s.)
Söderström, Göran (1999) (red), Sympatiens hemlighetsfulla makt: Stockholms homosexuella 1860-1960, Stockholm: Stockholmia, (720s) förlag

Delkurs 2:
Kulick, Don (2005), Queersverige. Natur och Kultur, Stockholm (456 s.)
Norrhem, Svante, ”De homosexuella rollerna: Om underordning och osynliggörande i TV-serier”. Kulturella Perspektiv 1, s. 2–13 (12 s.)
Därutöver kommer valbar litteratur om ca 500 sidor, som väljs i samråd mellan den enskilda studenten och kursledare i anslutning till det tematiserade projektarbetet.

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
I kursen Homofobi och heteronormativitet beaktas Malmö högskolas perspektiv genus, migration och etnicitet och miljö på följande sätt:

En av utgångspunkterna i kursen är att olika konstruktioner av sexualitet behandlas. Dessa relateras till teoretiska genusdiskussioner vad det gäller biologiskt/socialt kön och dekonstruktion av en heterosexuell norm. Genom att delar av några statliga utredningar, som berör invandring, föräldraskap och sexuella kränkningar i skolan, ingår i kursen uppmärksammas också ett maktperspektiv kopplat bland annat till migration och etnicitet. En aspekt på miljöperspektivet kan sägas vara den psykosociala miljön som skapas via homofobiska uttryck i olika samhälleliga institutioner. Ett exempel på detta ges i Tystnadens tyranni – om heterosexualiteten som norm och homofobi i skolan, en skrift från HomO.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.