Fastställande

Kursen är inrättad 2007-03-28. Denna kursplan är fastställd 2008-05-09 av Områdesstyrelsen/Utbildningsnämnden vid Lärarutbildningen. Kursplanen gäller från 2008-09-01 och ersätter kursplan fastställd 2007-11-08.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna efter genomgången kurs ska ha en förståelse för grundläggande historiska förändringsprocesser och deras konsekvenser för människors liv. Den skall också ge studenterna en första inblick i historiska metodfrågor.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs och sidoämne inom Lärarutbildningen.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet.

Lärandemål

Efter avslutad delkurs 1 ska studenten kunna
• diskutera historieämnet och dess relation till andra vetenskapliga discipliner

Efter avslutad delkurs 2 ska studenten kunna
• formulera sig om historiska förändringsprocesser från äldsta tid ca 1500
• beskriva villkoren för människors liv under från äldsta tid till ca 1500 på olika geografiska platser med tonvikt på underifrånperspektiv
• urskilja kulturella processer och kulturskapande och samhälleliga villkor från äldsta tid till ca 1500
• identifiera perspektiven etnicitet, generation, genus, klass samt miljö i ett historiskt material och i historievetenskapliga texter.

Efter avslutad delkurs 3 ska studenten kunna
• formulera sig om historiska förändringsprocesser från ca 1500 till ca 1800
• beskriva villkoren för människors liv under från ca 1500 till ca 1800 på olika geografiska platser med tonvikt på underifrånperspektiv
• urskilja kulturella processer och kulturskapande och samhälleliga villkor från ca 1500 till ca 1800
• identifiera perspektiven etnicitet, generation, genus, klass samt miljö i ett historiskt material och i historievetenskapliga texter.

Efter avslutad delkurs 4 ska studenten kunna
• diskutera historiska förändringsprocesser från ca 1800 till idag
• beskriva villkoren för människors liv under från ca 1800 till idag på olika geografiska platser med tonvikt på underifrånperspektiv
• urskilja kulturella processer och kulturskapande och samhälleliga villkor från ca 1800 till idag.
• identifiera perspektiven etnicitet, generation, genus, klass samt miljö i ett historiskt material och i historievetenskapliga texter.

Efter avslutad delkurs 5 ska studenten kunna
• problematisera bruket av muntligt källmaterial i historiska undersökningar
• skapa och använda ett muntligt källmaterial i en egen historisk undersökning.

Formerna för bedömning av studenternas studieprestationer

Kursen består av följande delkurser
Delkurs 1. Introduktionskurs, Vad är historia?, 3 högskolepoäng
Delkurs 1 examineras genom aktivt deltagande och diskussion vid undervisningstillfällena.

Delkurs 2. Historisk översiktskurs, antiken - ca 1500, 6 högskolepoäng
Delkursen examineras genom en individuell skriftlig tentamen. God språkbehandling och presentationsform krävs vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar

Delkurs 3. Historisk översiktskurs, ca1500 - ca 1800, 6 högskolepoäng
Delkursen examineras genom en individuell skriftlig tentamen. God språkbehandling och presentationsform krävs vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar.

Delkurs 4. Historisk översiktskurs, tiden efter ca 1800, 9 högskolepoäng
Delkursen examineras genom en individuell skriftlig tentamen. God språkbehandling och presentationsform krävs vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar

Delkurs 5. Muntlig historia, 6 högskolepoäng
Delkurs 5 examineras genom ett mindre uppsatsarbete där genomförda intervjuer redovisas God språkbehandling och presentationsform krävs.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Innehåll och kursens delkurser/moment

Delkurs 1 examineras genom aktivt deltagande och diskussion vid undervisningstillfällena.

Delkurs 2 - Historisk översiktskurs, antiken - ca 1500, 6 högskolepoäng
Kursen är en översikt över svensk och internationell historia fram till ca 1500. Tonvikten ligger på maktrelationer, ekonomiska och sociala förändringar, och dess betydelse för folklig kultur. Bland annat diskuteras antikens slavsamhälle och den medeltida feodalismen där en viss tyngdpunkt läggs på vanliga människors levnadsvillkor.

Delkurs 3 - Historisk översiktskurs, ca 1500 - ca 1800, 6 högskolepoäng
Kursen är en översikt över svensk och internationell historia. Tonvikten ligger på maktrelationer, ekonomiska och sociala förändringar, och dess betydelse för folklig kultur. Bland annat diskuteras statsbildning samt de engelska och franska revolutionerna ur ett kulturanalytiskt perspektiv.

Delkurs 4 - Historisk översiktskurs, tiden efter ca 1800, 9 högskolepoäng
Kursen är en översikt över svensk och internationell historia. Tonvikten ligger på maktrelationer, ekonomiska och sociala förändringar, och dess betydelse för folklig kultur. Särskilt beaktas övergången till kapitalistiska produktionsformer och dess betydelse för människors levnadsvillkor. Vidare diskuteras bland annat internationella relationer, det demokratiska genombrottet, samt demokrati kontra diktatur under 1900-talet.


Delkurs 5 - Muntlig historia, 6 högskolepoäng
Frågor kring bruket av muntlig historia diskuteras och problematiseras. Deltagarna utvecklar sina färdigheter i att genomföra och redovisa intervjuer.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar och kortare muntliga och skriftliga presentationer, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Betygsgrader

Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

Litteratur och övriga läromedel

Hela kursen
Delkurs I: Vad är historia?,
Andersson, Nils, Berggren Lars, & Greiff, Mats (2004) "Inledning", Sociala konflikter och kulturella processer. Historia med människor i centrum (red.) Nils Andersson, Lars Berggren och Mats Greiff, Malmö, s 7-14, (7 s).

Berggren, Lars & Greiff, Mats (2000) En svensk historia från vikingatid till nutid, Lund, s. 7-12, (5 s).

Greiff, Mats, "Att synliggöra det som osynliggjorts. Nya perspektiv inom ett ämne. Exemplet kvinnor, genus och historia", Genusperspektiv på förskola, skola och utbildning. Rapporter om utbildning, Malmö högskola, Malmö, s. 97-117, (20 s).

Hobsbawm, Eric (1998), On history, London, (ca 50 s).

Kaye, Harvey J (1997), “Why do Ruling Classes Fear History?" And Other Questions, New York, s. 7-28, (21 s).


Kjeldstadli, Knut (1998), Det förflutna är inte vad det en gång var, Lund, s. 9-117, (108 s).

Marks, Robert B (2004), Den moderna världens ursprung, Lund, s. 7-35, (28 s).

Thurén, Torsten (1997), Källkritik, Stockholm, valda delar, ca 80 s.

Österberg, Eva (1995), Folk förr. Historiska essäer, Stockholm, s 7-35, 28 s.

Summa: 347 s.

Delkurs 2: Historisk översiktskurs, antiken - ca 1500
Berggren, Lars & Greiff, Mats, En svensk historia från vikingatid till nutid, Lund 2000, s 13-103, 90 s.
Janson, Tore, Romarinnor och romare : livet i antiken, Stockholm, Wahlström & Widstrand, 2007 ISBN 99-0564337-0, 200 s.
Larsson, Lars-Olof, Kalmarunionens tid : från drottning Margareta till Kristian II, ISBN 91-518-4217-3, 350 s
McKay, Butler, Ebrey, & Buckler, History of World Societies, USA 2003, cirka 250 s.
Smith, Julia M. H., Europe after Rome : a new cultural history 500-1000, Oxford 2007. 300 s.


Delkurs 3: Historisk översiktskurs, ca 1500- ca 1800
Berggren, Lars, & Greiff, Mats, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, Lund 2000, s 104-157, 53 s.
Henry, John, The scientific revolution and the origins of modern science, New York, 1997, 7 s.
Kjellgren, Martin, "En katt bland hermelinerna. Om den västerländska astrologin och konsten att transformera vetandet", Sociala konflikter och kulturella processer. Historia med människor i centrum, Malmö 2004, 23 s.
Marks, Robert B., Den moderna världens ursprung, Lund 2004, s 21-94, 73 s.
McKay, Hill, Buckler & Ebrey, History of World Societies, USA 2003, s. 448-728, 280 s.
Liljefors-Persson, Bodil, "Vita rödskäggiska män från öst. Perspektiv på erövringen av mayaindianer under den tidigkoloniala perioden på Yucatán", Sociala konflikter och kulturella processer. Historia med människor i centrum, Malmö 2004, 24 s.
Shapin, Steven, “Den vetenskapliga revolutionen”, Eslöv 2000, 14 s.
Ankarloo, Bengt, Satans raseri : en sannfärdig berättelse om det stora häxoväsendet i Sverige och omgivande länder, Stockholm : Ordfront, 2007, ISBN 978-91-7324-926-3, 293 s.

Delkurs IV: Tiden efter ca 1800

Berggren Lars & Greiff Mats (2000), En svensk historia från vikingatid till nutid, Lund, s 159-312, (153 s)

Nils Andersson, Berggren Lars & Greiff Mats (red) (2004), Sociala konflikter och kulturella
processer. Historia med människor i centrum, Malmö, (ca 100 s)

McKay, Hill, Buckler, Ebray & Beck (2006), A History of World Societies, 7e upplagan, Boston, (ca 400 s)

Mike Davis (2004), Svält och kolonialism. Hur tredje världen underutvecklades, Finland, (429 s)

Peter Englund (1996), Brev från Nollpunkten. Historiska essäer, Stockholm, (ca 60 s)

Robert B Marks (2004), Den moderna världens ursprung, Lund, s 125-201, (76 s)


Ulla Wikander (1999), Kvinnoarbete i Europa 1789-1950. Genus, makt och arbetsdelning,
Stockholm, (185 s)

Kompendium med kulturanalytiska texter med klass-, genus-, generations- och etnicitetsperspektiv, (ca 150 s)

Summa: ca 1 500 s

Delkurs V: Muntlig historia
Hansson, Lars & Thor, Malin (red)(2006), Muntlig historia, Lund , (195 s).

Kjeldstadli, Knut (1998), Det förflutna är inte vad det en gång var, Lund, s 184-199, (15 s)

Perks, Robert & Alistair Thomson, Alistair (2006), The Oral History Reader, London (andra upplagan), Part II "Interviewing" och Part IV, "Interpreting memories", valda delar, (ca 150 s)

Thompson, Paul (1980), Det förgångnas röst. Den muntliga historieforskningens grunder, Hedemora, s 96-243, (147 s).

Summa: ca 500 sidor

Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
De tre perspektiven behandlas genomgående och integrerat genom hela kursen. För att skapa förutsättningar för progression, kritiskt tänkande och fördjupad förståelse introduceras begreppen i den första delkursen. Introduktionen ligger sedan till grund för att studenterna på egen hand ska kunna identifiera och arbeta med perspektiven i kurslitteratur, metodövningar och källmaterial. Kursens sista delkurs innehåller dessutom ett miniprojekt där studenterna skapar och använder ett muntligt källmaterial och analyserar detta utifrån perspektiven.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.