Fastställande

Programmet är inrättat 2006-12-10. Denna utbildningsplan är fastställd 2007-03-08 av Utbildningsnämnden vid Konst, kultur och kommunikation. Utbildningsplanen gäller från 2008-09-01.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet

Samtliga inriktningar
Grundläggande behörighet.

Inriktning kulturvetenskap 180 hp
Engelska B.

Inriktning litteraturvetenskap 180 hp
Engelska B.

Inriktning medie- och kommunikationsvetenskap 180 hp
Engelska B.

Lärandemål

Efter avslutad utbildning ska studenten:

* kunna redogöra för och diskutera hur man ur ett medie- och kulturanalytiskt perspektiv kan se på de frågeställningar och problemområden som kännetecknar ett samhälle präglat av global och lokal medie- och kulturproduktion.

* självständigt kunna genomföra mindre undersökningar: självständigt identifiera och formulera egna frågeställningar, kunna göra relevanta metodval, söka samla, värdera och kritiskt tolka relevant information samt genomföra en uppgift inom en given tidsram

* muntligt och skriftligt kunna kommunicera information, problem och lösningar inom kunskapsområdet.

* visa förmåga att inom kunskapsområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

* ha goda förutsättningar att söka ny och relevant kunskap inom kunskapsområdet.

Utöver dessa generella lärandemål – som avser samtliga studenter på utbildningen i Kultur och medier ska:

* studenter med inriktning mot kulturvetenskap
självständigt, utifrån samtida centrala kulturteorier, kunna beskriva och analysera skilda kulturella uttryck, individers och gruppers kulturvanor samt kulturella uttrycks samspel med samhälleliga, estetiska och historiska processer.

* studenter med inriktning mot medie- och kommunikationsvetenskap självständigt, utifrån medievetenskaplig teori, kunna beskriva och argumentera kring frågor som rör medieteknologiers betydelse för medieutbud och samhälleliga processer, individers och gruppers mediekonsumtion och mediernas allmänna samspel med politiska och kulturella processer

* studenter med inriktning mot litteraturvetenskap självständigt, utifrån litteraturvetenskaplig teori, kunna beskriva och analysera: litterära texter av olika slag och från skilda tider, de föränderliga relationerna mellan litterär och medial produktion och offentlighet samt litterära uttrycks samspel med politiska och kulturella processer av skilda slag.

Vid Malmö högskola läggs speciell vikt vid tre perspektivområden: genus, miljö samt migration och etnicitet. Dessa tre perspektiv integreras i samtliga kurser inom kunskapsområdet kultur och medier, om än i olika stor omfattning.

Kurser inom programmet

Uppläggning

Utbildningen består av
a) ämnesspecifika kurser med inriktning på medie- och kommunikationsvetenskap, kulturvetenskap eller litteraturvetenskap b) valbara teoretiska och gestaltande kurser
c) ett större examensarbete som involverar såväl en gestaltande som en teoretisk del med inriktning mot det valda huvudämnet.

I flera kurser integreras teoretiska och gestaltande moment. Syftet är dubbelt. De gestaltande inslagen utvecklar och fördjupar den teoretiska förståelsen. Samtidigt ges studenterna kunskap om hur den teoretiska analysen berikar den praktiska, gestaltande verksamheten.

I merparten av kurserna finns moment där studenterna ska förvärva en förtrogenhet med ett forskningsmässigt arbetssätt inom området Kultur och medier. Detta mot bakgrund av en grundläggande tankegång om att ett sådant arbetssätt utgör en värdefull tillgång i de flesta professionella sektorer.

Rekommenderad studiegång

År 1

-Produktion med inriktning mot medie- och kommunikationsvetenskap, kulturvetenskap samt litteraturvetenskap (30 högskolepoäng).

Dessa tre kurser, som delvis samläses, syftar till att ge kunskap om hur de kulturella, mediala samt litterära produktionsvillkoren sett ut historiskt och hur de ser ut i de samtida såkallade kulturindustrierna. Den syftar också till att ge kunskap om hur produktionsvillkor samspelar med andra samhälleliga processer och faktorer samt med ett litterärt estetiskt innehåll och uttryck

-Konsumtion med inriktning mot medie- och kommunikationsvetenskap, kulturvetenskap samt litteraturvetenskap (30 högskolepoäng)

Dessa tre kurser, som delvis samläses, syftar till att ge kunskap om publikens strategier i förhållande till olika former av kulturella, mediala och litterära uttrycksformer. De syftar även till att ge kunskap om hur den kulturella, mediala och litterära konsumtionens geografiska, ekonomiska och sociala förutsättningar ser ut och hur en publik och mottagare formas.

År 2

-Valbara kurser (30 högskolepoäng)

Inom ramen för denna termin erbjuds valbara praktiska och gestaltningsinriktade kurser om 15 eller 30 högskolepoäng. De valbara alternativ som erbjuds kan till exempel vara skrivande, film, fotografisk bild, experimentell radioproduktion och experimentell TV-produktion, kulturplanering, kulturproduktion, interaktionsdesign, kulturjournalistik samt retorik och medier.

-Representation med inriktning mot medie- och kommunikationsvetenskap, kulturvetenskap samt litteraturvetenskap (30 högskolepoäng).

Dessa tre kurser, som delvis samläses, syftar till att ge kunskap om representationsbegreppet och hur representationer i skilda kulturella, mediala och litterära uttrycksformer, iscensätts historiskt och i nutid. Den syftar också till att ge kunskap om hur representationsbegreppet samspelar med genrer, estetik och verklighetsförståelser.

År 3

-Valbara kurser (30 högskolepoäng)

Inom ramen för denna termin erbjuds två typer av kurser: ett urval av kurser om 15 högskolepoäng inom ramen för hela K3. Studenten ges möjlighret till en breddning och profilering av den egna kompetensen inom till exempel utställningsdesign, interaktionsdesign, visuell kommunikation, entreprenörskap- Likaså ges möjligheten att arbeta med studenter från K3s andra utbildningar i ett gemensamt projekt mot en extern uppdragsgivare. Den andra typen av kurser är forskningsnära varierande tematiska specialiseringskurser inom ramen för kunskapsområdet Kultur och medier, exempelvis kurser i queerteoretisk analys, kommunikationsstrategier för social förändring, subkulturella strategier, fiktion och verklighet, miljöfrågors samspel med kulturella förändringar etc.

-Examensarbete (30 högskolepoäng)

I detta avslutande arbete, kring en självständigt formulerad frågeställning inom ramen för respektive huvudämne, kombineras gestaltning med teoretisk reflektion och analys. För tillträde till kursen krävs att de tre obligatoriska kurserna inom programmet samt minst 40 högskolepoäng inom de valbara är avslutade.

Programmets fokus är tre större obligatoriska kurser innehållande centrala delar av kunskapsområdet Kultur och medier: produktion, konsumtion och representation. Dessa kurser fungerar oberoende av varandra så till vida att den ämnesmässiga fördjupningen sker tematiskt inom ramen för respektive aspekt. Varje kurs tar sin utgångspunkt i studenternas förståelse. Den rör sig sedan innehållsmässigt och tematiskt mot en allt större fördjupning, problematisering och komplexitet.

Progressionen under hela utbildningen sker genom att dessa tre delar av kunskapsområdet adderas till varandra. Man kan beskriva det som att progressionen sker efter två ledder: fördjupning och problematisering längs de linjer som kan dras längs de tre delarna respektive syntetisering längs den linje där dessa tre delar läggs vid sidan av varandra under utbildningens gång. Denna syntetisering får dessutom en individuell prägel genom de valbara kurserna inom utbildningen. Såväl fördjupning, syntetisering och individuellt förhållningssätt fogas samman i det avslutande examensarbetet. Det utgör den avslutande indikatorn på att lärandemålen uppnåtts.

Under utbildningen genomför studenten flera mindre självständiga arbeten inom ramen för såväl de kunskapsområdesspecifika kurserna som inom ramen för de valbara kurserna. Det största självständiga arbetet utförs under sjätte och avslutande terminen och har en omfattning på 30 högskolepoäng. Detta avslutande självständiga arbete ska utgöras dels av en gestaltande del, dels en analytisk som innehållsmässigt och tematiskt ska integreras med varandra.

Examen

Kandidatexamen.

Övrigt

Konst, kultur och kommunikations (K3:s) profil är att förena bildning, kulturkritiskt- och estetiskt perspektiv med gestaltande inslag. Syftet är att förbereda studenten för en kultur- och mediebransch i ständig förändring. Det ställer höga krav på såväl aktörernas medie- och kulturkritiska förmåga som handlingskompetens. Den framtida arbetssektor som utbildningen i kunskapsområdet Kultur och medier förbereder för är olika former av kultur- och medieproduktion.

Det talade kursspråket är huvudsakligen svenska med inslag av andra nordiska språk samt engelska. Kurslitteraturen är på svenska och engelska med möjliga inslag av danska och norska.
Under det sista årets valbara kurser kommer flera av kurserna ges helt på engelska.